Regler och paragrafer.

Efter ett snabbt avklarat ärende på hamnkontoret om ändrad avfärdstid begav sig Ludd Oberon tillbaka till Saga. När han hade skeppet inom synhåll såg han en liten vit gasoldriven golfbil stå parkerad vid lastluckan. Vid sidan om det lilla fordonet stod en potatisformad man i elegant blå uniform med tullverkets emblem skimrande välputsat hängande på axeln. Han hade ett clipboard i händerna och verkade intresserad iaktta skeppet.

"Kan jag hjälpa dig?" undrade Ludd. Mannen vände sig om mot honom och stirrade på honom med runda likgiltiga ögon. "Hallå. Jag är inspektör Yeor-ahn vid Kefex tullverk och handelskammare. Ni ska åka imorgon va?" Ludd var överraskad. "Ja?" "Jag har kommit för en rutinenlig överraskningsinspektion av lasten. Man kan inte lämna Kefex hamn utan en verifierad fraktsedel." "Men vi har ingen last." Inspektören bläddrade i sina papper. "Det har jag inget papper på. Det får ni skaffa. Hämta formulär FS8 i lucka 3 på handelskammarens hamnkontor. Jag väntar här." "Jaha... Ja då hämtar jag väl det då."

Ludd vände och lokaliserade kontoret och efter en timme återvände han till skeppet med ifyllda handlingar att han inte hade någon last. Han räckte över det till inspektören. "Det här är inte stämplat." Ludd suckade. "Var ska det stämplas någonstans då?" Yeor-ahn pekade med en knölig hand på ett par ställen på pappret. "Här och så här va." Ludd suckade igen. "Jag menar... Vem ska stämpla det åt mig?" "En tulltjänsteman av andra graden. De sitter där borta." Han pekade på en byggnad i närheten. Ludd ryckte till sig pappret och gick. "Jag sitter här och väntar så länge tills du kommer tillbaka."

Ludd återvände till skeppet tio minuter senare något irriterad. Mannen satt i sin lilla bil och tuggade på en skinkmacka. Ludd räckte fram pappret. Mannen skakade på huvudet. "Jag har paus nu. Du får vänta tre minuter. Men den som väntar på gott som man säjer..." Och så skrattade han ett litet lallande skratt. Ludd kokade. Efter tre minuter torkade inspektören av sig med en liten näsduk. "Nu så..." Han tog pappret, nickade och gjorde en liten krusidull med en gyllene reservoirpenna. "Jag måste ta en titt i ditt lastutrymme." "Men du har ju precis fått papper på att jag inte har någon last!" "Ja men jag är en inspektör. Jag måste ju inspektera skeppet. Det är nerskrivet i mitt schema och det kan man ju inte bara ändra. Det ingår inte i mina arbetsuppgifter.

Ludd gav upp. "Jaha, ja... Jamen kom in då." Inspektören fiskade upp ett nytt clipboard från en lucka i golfbilen och följde med in i skeppet. Lastutrymmet ekade lätt av deras steg på plåtgolvet. Det var helt tomt förutom en låda med konserver. "Vad är det där?" "Det är konserver för färden. Vi ska äta det." Jamen det står i lastutrymmet. Ni kan sälja det om ni vill." "Men det tänker vi inte. Vi kan flytta dem om det behövs" "Inspektören skakade på huvudet. "Men det stod i lastutrymmet när du skrev under papper som garanterade att lastutrymmet var tomt. Det är ett regelbrott mot handelsbalk 4 §8."

Ludd var nära panik nu. "Men jag tänkte inte att det räknades som last!" Tydligen kände Yeor-ahn medlidande även om hans ansikte fortsatte vara komplett uttryckslöst. "Ja jag låter dig slippa denna gången. Men tänk på det i fortsättningen va. Regelbrott lönar sig inte, som man säjer va." Sedan tittade han som omkring. "Ni har inga lastförankringshakar." Ludd gjorde sitt bästa för att hålla sig lugn. "Men vi har ingen last." "Det står i reglementet att man ska ha lasthakar. Minst sju men det rekommendeade antalet kan uppstiga till tjugo beroende på skeppsklass." "Kan vi inte bara skaffa sådana när vi skaffat last?" Nu såg inspektören besviken ut och skakade på huvudet. "Nej, nej, nej, nej, nej, nej... Jag kan inte låta er lyfta om ni inte har komplett utrustning enligt handelskammarens reglemente." Ludd stirrade på honom. "Så... Om jag går och köper sju lastförankringshakar så är allt okej?" Ja. Du måste visa mig ett kvitto och en produktspecifikation. Sen så ska det va okej." "Jamen då går jag nu. Var hittar jag dig sen?" "Jag sitter på mitt kontor och jobbar va. Så det är bara att komma dit. Men jag slutar fem så du får komma innan dess."

Ludd suckade, ryckte på axlarna och började trött gå bort till hamnlagret för att se om han kunde köpa några lastförankringshakar. Samtidigt mumlade han tyst. "Jävla dryge... fan... Så jävla typiskt..."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0