Ett mysterium

Det var den åttonde dagen på tvåveckorsfärden mot Uos-systemet där de skulle docka på rymdstationen Uos-Depot7. Den första upprymdheten besättningen hade haft över att äntligen vara på väg hade lagt sig och de hade börjat ta det rätt så lugnt och ägnat sig åt sina sysslor. Karrl hade spenderat en hel del tid i cockpit fast de hade autopiloten aktiverad. Ringo och Hans hade spenderat tid i motorrummen medan Gidoen, Berg och Ludd hade suttit och spelat kort, planerat för rymdstationsbesöket och allmänt pratat strunt. Wixixe-Gmeol hade till största delen av tiden hållt sig i sin hytt och gjort gud vet vad.

 

Det var först vid middagstid den åttonde dagen som det egentligen hände något och det var Wixixe-Gmeol som anmärkte på det. "Jag har lagt märke till att vårt matförråd är mindre än vad det borde vara. Det är inte så vist att gå och smånalla av maten när vi är ute i rymden. Det är inte så att vi bara kan stanna någonstans och köpa mer på vägen." Gideon tittade upp från sin sopptallrik. "Vad är det du säger?" Wixixe-Gmeol ryckte på axlarna. "Jag gör bara ett konstaterande. Någon ombord tar mat när han inte borde. Det är precis det kommer räcka till Uos nu. Fortsätter det försvinna kommer vi inte äta middag de sista dagarna. Eller i alla fall få väldigt små portioner."

 

Ringo slog näven i bordet. "Och hur vet vi att det inte är du som går och småäter. Jävligt smart att vara den som påpekar det, eller hur. Då misstänker ingen dig!" Berg lutade sig tillbaka. "Och att vara den som omedelbart anklagar någon annan är inte mindre misstänkt eller?" Gideon satte ner sin tallrik. "Du ser väldigt välmående ut Berg. Ätit gott på senaste?" Ludd reste sig upp. "Nu håller ni käft! Vi har alla ätit gott. Jag tänker inte peka finger här, men om någon går och stjäl i förrådet så rekommenderar jag att han lägger av med det. Annars får jag helt enkelt sätta en vakt vid förrådet och det tycker jag inte ska behövas." Gideon suckade. "Det kan ju vara den du sätter som vakt som stjäl Oberon." "Ja men då vet vi ju i alla fall vem det är som stjäl, eller hur Junder."

 

Det blev tyst runt bordet men det kastades väldigt många misstänkta blickar fram och tillbaka mellan dem. När maten var slut drog de lott om disken och Ludd förlorade. Alla andra återgick till sitt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0